VÄLJ SPRÅK:

En bransch i förändring: Ökad användning av telemedicin

Hur pandemin gör integreringen av telemedicin snabbare


Det här är femte delen i Lionbridges artikelserie om en bransch i förändring, med kommentarer från Life Sciences-experter om hur följderna av COVID-19-krisen påverkar branschen.

Trots att tekniken som möjliggör telemedicin har använts i många år har själva införandet gått långsamt och ojämnt fram till helt nyligen. Men COVID-19-pandemin har tvingat oss att ompröva nästan alla aspekter av hur vi lever och arbetar. Just som vi har bevittnat en massflytt till distansarbete som man en gång omöjligen kunde föreställa sig – där till och med världens ledare nu rutinmässigt loggar in på Zoom-möten – omvärderar även de mest konservativa av våra globala hälso- och sjukvårdsinrättningar kommunikationsteknikens roll.

Vad är telemedicin? Varför behöver vi det?

Telemedicin och telehälsa är fortfarande okända koncept för många, även bland kliniker och forskare som kämpar för att bemöta den nuvarande krisen. Världshälsoorganisationen bekräftar detta och har antagit en bred definition, där de använder termerna för att beskriva användningen av informations- och kommunikationstekniker inte bara vid diagnoser och behandling utan även i forskning och utvärdering – och i flera aktiviteter som ”främjar hälsan hos individerna och deras samhällen”.

Denna breda syn förverkligas nu runt omkring oss, med regeringar och folkhälsomyndigheter som vänder sig till mobila tekniklösningar för vad som en gång var tänkt på som grundläggande epidemiologi, det viktiga arbetet med att rapportera symptom och spåra kontakter. Även forskningscommunityn har förstått hur viktig diskussionen är. Under en paneldebatt på DIA i mars, reflekterade experter på kliniska prövningar hur kontroller som påtvingats av myndigheterna i Wuhan hade påverkat avgörande kliniska prövningar. De citerade ett oroande exempel på en studie där 80 procent av deltagarna hade avböjt att besöka ett undersökningscentrum trots att de hade myndigheternas tillstånd att göra det.

Vad förändras när telemedicin blir nödvändigt?

Även tillsynsmyndigheter, institutioner vars existens är avsedd för riskaversion, bekräftar nu behovet av anpassningsförmåga. I sina senaste riktlinjer om hanteringen av kliniska prövningar under pandemin formulerade Europeiska läkemedelsmyndigheten utmaningen i skarpa ordalag. Samtidigt som man betonar att patientsäkerheten förblir av största vikt och att förändringar i praktiken måste stå i proportion till och baseras på sunda riskhanteringsprinciper, kräver EMA ändå att ”extraordinära åtgärder” – inklusive telemedicinska kontakter – ska övervägas när utredare balanserar kontinuiteten i tillsynen mot de nya kraven på social distansering och infektionskontroll.

När dessa förändringar får större acceptans kommer administratörerna av kliniska prövningar att stå inför nya och egna utmaningar. Medan innovationer som ePRO – användning av elektroniska medel för att underlätta rapporteringen av patientresultat – nu är förhållandevis vanliga, kan de kommande omvandlingarna bli mycket mer radikala.

För forskningspersoner på en enda plats eller i en jurisdiktion kanske det inte är så problematiskt att byta till elektroniska kontakter. Men allteftersom lovande behandlingar fortskrider till studier i större skala kommer nya komplexiteter att uppstå. Att införliva telemedicinteknik kan hjälpa till att skydda deltagarna och möjliggöra att utvärderingarna går snabbare, men avgörande principer som exempelvis informerat samtycke kommer fortfarande att vara relevanta. Detta betyder att tjänster som telefontolkning (OPI) och videofjärrtolkning (VRI) också kan bli en större del av det växande kliniska landskapet.

Vad är OPI och VRI?

Dessa tolkningsmetoder, som också kallas telefontolkning och virtuell fjärrtolkning, möjliggör fördelarna med kommunikationshjälp från människor som har språket som sitt modersmål samtidigt som man hoppar över några av de logistiska problemen med personlig tolkning och tolkning på plats. Fjärrkaraktären på den här strategin skyddar också alla tre parter från onödig personlig kontakt.

Språket är den viktigaste delen av personlig anpassning. Det förändras inte bara för att en klinisk prövning eller ett läkarbesök plötsligt sker på distans.

Är förändringen permanent?

Som många har kommenterat är det alldeles för tidigt att säga hur det ”nya normala” kommer att se ut när COVID-19-pandemin till slut avtar. Vad som är tydligt är dock att vi bevittnar omvandlingar av historiska proportioner från vilka ingen bransch kommer att gå helt oförändrad. Det har aldrig varit svårare att göra några förutsägelser, men det verkar sannolikt att användningen av telemedicin och telehälsa kommer att påskyndas och bli permanent på grund av krisen. Till och med tekniker som en gång betraktades som nischade inom hälso- och sjukvården – som bärbara övervakningsanordningar och interaktiva hemassistenter – kanske inte kommer att kännas mer okända än de enheter vi pratar med när vi vill se vädret eller titta på Netflix. Vi kanske inte kommer att se en fullständig fjärrleveransmodell för hälso- och sjukvård inom en nära framtid, men en modell där fjärrleverans kommer först verkar inte längre som en helt osannolik möjlighet.

Om du vill stödja ditt team under krisen och börja planera för det nya normala, kan du kontakta vårt Life Sciences-team för att höra hur vi kan hjälpa dig att hålla tempot uppe.

 

  • #life_sciences
  • #blog_posts

Mark Aiello
AUTHOR
Mark Aiello