VÄLJ SPRÅK:

A medical provider speaks with an elderly patient at a vaccine clinic.

Innovation till immunitet: Dela information

Del IV: Vaccinkommunikation: hur och varför? 

I vår senaste serie om covid-19 gav Lionbridge-experter olika perspektiv på ekosystemet för klinisk utveckling och godkännande av tillsynsorgan under pandemin och i framtiden.

Lionbridges storlek, servicenivå och breda utbud av lösningar inom språk, kommunikation och teknik gör oss mycket väl lämpade för att hjälpa er att utveckla och leverera säkra läkemedel samt marknadsföra dem globalt.

På bara lite mer än ett år gick det nya coronaviruset, som orsakar covid-19, från att vara ett till synes isolerat utbrott av lunginflammation till att vara en våldsam pandemi utan slut i sikte, till att nu anses vara ett hot som är möjligt att förebygga. Uppdateringar från statliga enheter och icke-statliga organisationer har varit allt från skräckscenarier till optimistiska utsikter till ren fiktion, och allmänhetens respons har varit varierande.

Pandemin har synliggjort okunskap världen runt, vilken man kan ta itu med genom utbildning, men som i verkligheten är en fråga som är lättare att lösa med tydligare kommunikation från statliga, vetenskapliga och medicinska företrädare. 

Vilka är involverade i vaccinsamtalet?

Aktörerna i den globala diskussionen om immunisering kan delas in i fyra generella kategorier:

  • Statliga organ och tillsynsmyndigheter 
  • Läkemedelsindustrin
  • Vårdgivare och folkhälsoexperter 
  • Allmänheten och patienter 

I de två första grupperna handlar det till största del om envägskommunikation: större delen av informationen från regeringar, tillsynsmyndigheter och läkemedelsföretag görs tillgängliga för allmänheten utan möjlighet till tvåvägskommunikation. I de två sista grupperna finns mycket mer interaktion. 

Även om vilken sammansättning som helst av dessa grupper har någon form av interaktion så är nyhetsspridningen från regeringar och läkemedelsföretag till allmänheten för tillfället det mest avgörande informationsflödet för att uppmuntra till vaccinacceptans.


Vilka är kommunikationsalternativen?

Hur och var informationsspridningen sker spelar en stor roll för hur effektiv kommunikationen blir. Under många decennier var vetenskaplig forskning endast tillgänglig för andra forskare: betalda registreringar för och betalda abonnemang på vetenskapliga tidskrifter höll kunskapen inom yrkes- och branschkretsen. I takt med att den öppna tillgången har utvecklats har forskare inom andra områden, journalister och allmänheten fått mer och mer möjligheter att ta del av forskningsresultat på egen hand.

Även om man bortser från tillväxten inom öppen tillgång så har pandemin haft en accelerationseffekt på spridningen av vetenskaplig information. Angelägenheten av upptäckt och förebyggande har inneburit att fler experter, i större utsträckning än vanligt, har talat till allmänheten på ett mer direkt sätt.

Denna ökning i informationsflödet kan vara en fördel eftersom den påskyndar utbildning. Ökningen kan också vara ofördelaktig lika väl som fördelaktig, tänk på att lite kunskap kan vara farligt. Orsaken är att experter och lekmän kommunicerar med vad som kan förefalla vara olika vokabulär. Även om branschens fackspråk är lätt att förstå för de insatta så kan det förvirra nya åhörare. Proaktiv och tydlig kommunikation kan förebygga en del av denna förvirring. Generellt finns det tre kategorier av informationsutflöden om medicinska och vetenskapliga framsteg:

  • Oriktade eller något riktade informationsutskick, inklusive sociala medier och traditionell media, som envägskommunikation.
  • Diskreta och upprepade faktadelningsmöten som är lätta att ta till sig (fortfarande som envägskommunikation).
  • Samtal på tu man hand (tvåvägskommunikation).

Media

Sociala medier och utlopp som tv-nyhetsprogram, radio och tidningar är utmärkta för att nå breda befolkningsgrupper med övergripande information. Huvudsakligen är dessa ”samtal” med allmänheten ensidiga, men sociala medier-plattformar ger möjlighet till att delta i samtal. 

Media är i allmänhet en vansklig kommunikationskanal p.g.a. begränsningar i tid och utrymme. Redigering som sker mellan regeringar och/eller läkemedelsföretag kan utelämna viktig information. Å andra sidan kan dessa forum vara jättebra för att få forskning förklarad av experter som kommunicerar med sin publik på ett lättfattligt och folkligt sätt.

Tillgångar som är granskningsbara och lätta att ta till sig

Detta är suveräna resurser som kan sträcka sig över hela skalan från stora översikter till djupgående utredningar. Webbkonferenser, PDF:er, blogginlägg och pressmeddelanden skulle alla kunna tillhöra denna kategori. Informationsflödet är enkelriktat och kan anpassas efter behov för olika platser och språk. Eftersom dessa tillgångar ägs av sina upphovsmän har skribenterna mer kontroll över vilken information som skickas ut och hur.

Personliga samtal

De är mindre vanliga inom läkemedelsutvecklingsprocessen, eftersom de är tidskrävande. Personliga samtal är en mer pålitlig form av kommunikation då de bygger personliga relationer.

Det är mest troligt att vårdgivare har den här typen av samtal. Läkemedelsindustrin kan erbjuda patientvänligt material som stöd för den här typen av samtal och kan dessutom ge råd till vårdgivarna själva.


Hur kan branschen optimera kommunikationen med allmänheten?

Lionbridge har många års erfarenhet av att omvandla tekniskt och fackspråkligt innehåll till lättläst information. Våra experter inom medicin- och vetenskapsområdet har både den ämnes- och språkexpertis som behövs för att omarbeta texter till ett lättillgängligt språk. Vare sig du behöver information för olika åldrar, för varierande grader av läsvana eller på olika språk, erbjuder Lionbridge snabba och tillförlitliga tjänster för att nå dina kunder världen runt. 

Kontakta oss om du vill veta mer.

linkedin sharing button
  • #regulated_translation_localization
  • #life_sciences
  • #blog_posts

April M. Crehan
AUTHOR
April M. Crehan