Det uppkopplade företaget: Klarspråk i sjukvården

Det här är den andra delen i Lionbridges serie Det uppkopplade företaget, ett samtal om det pågående arbetet inom Life Sciences-företag för att standardisera mätvärden och styrning för språktjänster inom hela verksamheten. Vi pratar om olika metoder för att ansluta tidigare fristående avdelningar och optimera användningen av språktjänstleverantörer samt vanliga fallgropar på vägen. 

Klarspråk ska vara klart och tydligt, eller hur? Visst borde det väl vara enklare att skriva något kort och rakt på sak än att tänka ut långa meningar fyllda med tjusiga ord?

Det låter kanske enkelt, men i själva verket är det, ja ... komplicerat. Ibland kommer klarspråket naturligt, till exempel när vi skriver ett meddelande till en kompis eller familjemedlem. Det krävs inga underordnade satser för att ordna ett födelsedagskalas.

Men vissa ämnen är inte enkla och det kan vara svårt att förklara dem för personer som inte är experter. Vi har alla varit med om det: Du tittar i användarhandboken till någon ny pryl, stöter på förvirrande termer och funktioner och slänger till sist undan den i ren frustration.

När det gäller hälso- och sjukvården är insatserna betydligt högre. Innovativa behandlingar kan erbjuda hopp för många, men om du inte är expert – vilket de flesta inte är – kan vetenskapen bakom dem vara förvirrande.

Det skapar enorma utmaningar för dem som arbetar inom Life Sciences. Människor som får en covid-19-spruta behöver inte känna till varenda liten detalj om vad ett mRNA-vaccin är, men de måste känna sig trygga med att vaccinet kommer att skydda dem och att risken de utsätts för är liten.

På liknande sätt behöver en patient som deltar i en klinisk prövning förstå exakt vad det är han eller hon ger sitt medgivande till. Och när läkemedel eller medicinsk utrustning väl har godkänts för marknaden behöver människor veta om de är lämpliga för deras behov, och hur de i så fall ska tas eller användas på ett säkert sätt.

Det är svårt att bryta gamla vanor

Det här är allvarliga åtaganden och de tvingar tillverkarna att ta läsbarheten på stort allvar. Det är dock lite krångligare än det låter att tillhandahålla korrekt information på ett tillgängligt språk.

Den mänskliga faktorn har ett finger med i spelet. Många yrkeskunniga glider över i fackjargong utan att ens märka det. Experter vänjer sig vid att kommunicera med andra experter. Omedvetna fördomar kan smyga sig in i innehåll som avviker från fakta och påverkar patienternas beslut.

Det finns även strukturella och institutionella problem. Myndigheter är ofta medvetna om vikten av läsbarhet, men har haft svårt att ta ett helhetsgrepp i arbetet med att lösa utmaningarna.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har gett ut en rad vägledningar om klarspråk, men merparten har ännu inte formulerats i lagtext. Inom EU finns en del juridiska bestämmelser, men de är fragmentariska och i vissa hänseenden ofullständiga. Till exempel kräver EU:s lagstiftning att klarspråkliga sammanfattningar av prövningar offentliggörs, men lämnar bara riktlinjer för och förslag på hur de bör skrivas och presenteras.

På liknande sätt kräver EU-förordningen om medicintekniska produkter en sammanfattning av säkerhet och klinisk prestanda med en separat sammanfattning på klarspråk. Även här får tillverkare veta vad de ska göra, men föga vägledning om exakt hur de ska göra det.

Det är inte så konstigt att det här har skapat förvirring och ovisshet. Hur definierar man klarspråk? Hur kan man mäta eller testa det?

Men allt är inte dåliga nyheter. De luckor som tillsynsmyndigheterna har lämnat efter sig håller på att täckas igen. European Forum for Good Clinical Practice (EFGCP), där Lionbridge är en bidragande medlem, arbetar för att upprätthålla etiska standarder och värna om patienternas välbefinnande. Forumets arbete med transparens och principer för medicinskt språkbruk för en dialog med patientrepresentanter och ämnesexperter och deras konsultationer med Europeiska kommissionen kan leda till ökad tydlighet i kommande förordningar.

Stöd för hantering av klarspråk

Under tiden finns det hjälp att tillgå. De senaste tio åren har språktjänstleverantörer utvecklat avancerad teknik som kan hantera mycket mer än bara översättning. Sofistikerade AI-system kan ta fram djupgående insikter om innehåll som vänder sig till patienten och gå ett rejält kliv steg längre än traditionella läsvänlighetspoäng. De här verktygen kan till och med rikta in sig på vissa aspekter av språket som omfattas av riktlinjer för medicinskt språkbruk, som användning av passiv form och medicinsk terminologi.

I slutändan är effektiva läsbarhetslösningar beroende av både expertis och teknik. För att kunna skriva och redigera innehåll som vänder sig till patienten krävs en unik uppsättning av färdigheter, regulatorisk erfarenhet och djup förståelse för de bästa metoderna inom hälsolitteracitet.

När ett företag utformar sin språkhantering erbjuder de här kraven och verktygen en möjlighet att effektivisera språktjänster och uppnå snabbare översättningar och lokaliseringar av högre kvalitet i framtiden.

Arbetet med att göra innehåll inom hälso- och sjukvården tydligt och tillgängligt har sina utmaningar, men det spelar en viktig roll för att göra tillsynsmyndigheter nöjda, vinna allmänhetens förtroende och, framför allt, värna om patienternas hälsa och säkerhet. Därför är det mödan värt.

Är du osäker på var du ska börja när du tvingas hantera nya förordningar, flera avdelningar och olika geografiska områden? Ta del av Mark Aiellos översikt över processen och kontakta vårt team redan i dag för att få vägledning av experter.