VÄLJ SPRÅK:

Lokalisering, globalisering, internationalisering: vad är skillnaden?

Det är de små, små detaljerna som gör det

I dag har vi bokstavligen hela världen inom räckhåll. Via våra smartphones i fickan kan vi kontakta människor över hela världen, skaffa nya vänner och tala olika språk – i realtid. Mängder av människor korsar gränser i sökandet efter nya möjligheter och erfarenheter. Och med Internet är det enklare än någonsin att utbyta information och sprida kunskap. Hela världen har blivit global.

 

Även företag ökar sin räckvidd och hela branscher tar tillvara på de möjligheter och utmaningar som finns i en allt mer uppkopplad värld. De aktiviteter som företagen ägnar sig åt när de expanderar utanför landets gränser kallar forskarna för GILT (globalisering, internationalisering, lokalisering och översättning). Det begrepp som de flesta känner till och förstår är ”översättning”, vilket innebär att text konverteras från ett språk till ett annat. Men vad innebär de tre andra?

Lokalisering, globalisering och internationalisering kan tyckas vara samma begrepp, och många använder dem för att beskriva samma sak. Men det finns små skillnader dem emellan, och att förstå de här skillnaderna har stor betydelse för alla som vill ta ett företag ut på den globala arenan. Om man förstår skillnaderna mellan termerna blir det enklare att anpassa kommunikationen av ett varumärke så att budskapet når ut globalt.

I den här artikeln tittar vi närmare på likheterna och skillnaderna mellan globalisering, internationalisering och lokalisering, och hur utmaningarna för var och en hanteras.

Vad innebär globalisering?


Om du vill ha en tydlig definition av begreppet globalisering, en definition som är densamma över hela världen, kommer du få leta ett bra tag. Begreppet globalisering omfattar allt som sammanför människor, kulturer och ekonomier från olika länder.

 

I affärsvärlden innebär dock globalisering (vilket ibland kallas för att bli global) en rad metoder som gör att företag kommer närmare sina kunder och partner över hela världen.

Globalisering: några exempel

Är det fortfarande lite oklart? Här är några exempel på globalisering inom affärsvärlden:


  • På marknadsplatser online, som eBay och Amazon, är det lätt att köpa produkter från både företag och privatpersoner på andra sidan jorden. Även produkter som säljs i vanliga fysiska butiker tar ofta vägen genom olika länder innan de kommer fram till sin slutdestination. Inom konsumentelektronik till exempel hämtas ofta råvarorna till produkterna från Indien, de tillverkas i Kina och säljs sedan i Sverige.

  • Många stora restauranger, som McDonald’s, är verksamma i ett stort antal länder. McDonald’s har dessutom franchisetagare i hundratals länder, och varumärket och dess logotyp är kända världen över.

  • Netflix verkar i över 190 länder och anpassar sitt innehåll för olika marknader med undertexter och tablåläggning på de lokala språken.

  • Nikes välkända “swoosh”-logotyp fungerar utmärkt oberoende av kultur och språk. Nike samarbetar med män och kvinnor som håller på med en rad olika sporter i många olika länder, och drar nytta av deras produktstöd i sin globala expansion.


En tumregel är att begreppet globalisering inom affärsvärlden handlar om alla processer eller aktiviteter som berör verksamheten på olika marknader, från produktutveckling till marknadsföring.

 

Det finns många fördelar med globalisering – för både företag och konsumenter. Globaliseringen har gett världsekonomin ett ordentligt uppsving under de senaste årtiondena, och världens totala BNP ökade från 50 biljoner dollar år 2000 till 75 biljoner dollar år 2016. Den går hand i hand med andra omvälvande framsteg under 1900-talet, som Internet och internationella flygresor.

Begreppen lokalisering och internationalisering kan ses som underbegrepp till globalisering. I de kommande två avsnitten går vi igenom skillnaderna mellan globalisering, lokalisering och internationalisering.

Vad innebär internationalisering?


Internationalisering är en företagsstrategi som innebär att produkter och tjänster tillverkas så anpassningsbara som möjligt, så att de lätt kan säljas på olika nationella marknader. Vid internationalisering behövs ofta hjälp av ämnesexperter, tekniska experter och personer med internationell erfarenhet. Internationella branschexperter brukar ibland förkorta termen “internationalisering” till “i18n” (18 representerar antalet tecken i det engelska ordet).

 

Produkter som är avsedda att användas av människor som talar olika språk brukar internationaliseras. Exempelvis IKEA har internationaliserat sina monteringsanvisningar genom att bara använda diagram och illustrationer, utan någon text som måste översättas. Produktanvisningar som behöver översättas skrivs fortfarande ofta med målet att vara så kulturellt neutrala som möjligt. Det är självklart lättare sagt än gjort.

När det gäller programvaruprodukter och elektronik finns det en hel del att tänka på vid internationaliseringen:


  • Datakodning: Kodningen med ASCII-tecken räcker för texter på de flesta västeuropeiska språk. Men för språk som använder andra alfabet än det latinska (som ryska, kinesiska, hindi och koreanska) krävs en bredare kodningsstandard, till exempel Unicode.

  • Maskinvarusupport: Programutvecklare måste ta hänsyn till att vissa enheter kanske inte finns i alla länder.

  • Användargränssnitt: Om en programvara ska översättas till flera språk, måste användargränssnittet ha tillräckligt med plats för att rymma texten på alla språken.


Enligt de flesta definitioner måste ett företag först internationalisera en produkt innan de kan lokalisera den. I nästa avsnitt går vi igenom skillnaden mellan internationalisering och lokalisering.

Vad innebär lokalisering?


För att kunna definiera lokalisering måste vi komma ihåg att det är genom internationalisering som en produkt blir anpassningsbar och användarvänlig för målgrupper i olika länder. Lokalisering i sin tur handlar om att faktiskt anpassa produkten till specifika målmarknader när internationaliseringen väl har genomförts.

 

Som vi nämnt tidigare driver McDonald’s över 30 000 restauranger i 100 länder. Den här globala expansionen är ett exempel på globalisering. Företaget börjar med att ta fram en meny som kan anpassas efter lokala smakpreferenser och vanor. Den här principen är ett exempel på internationalisering.

Många av McDonald’s restauranger i Israel serverar mat och dryck som är kosher och har stängt under sabbaten och de judiska högtiderna. McDonald’s har också öppnat en köttfri restaurang i Indien, ett land där stora delar av befolkningen inte äter nöt- eller fläskkött. I båda fallen har McDonald's lyckats bevara sin globala varumärkesidentitet genom att skräddarsy sina produkter och tjänster efter de lokala marknaderna. Detta är exempel på lokalisering.

Vad är skillnaden mellan lokalisering och översättning?

Lokalisering handlar självklart till stor del om språk. Översättning och lokalisering är två begrepp som är mycket närbesläktade. För de flesta produkter omfattar lokaliseringen – men är inte begränsad till – översättning. Vid lokalisering finns det fler faktorer att ta hänsyn till än att enbart översätta orden ett företag använder för att beskriva eller förklara sin produkt.

När Pixar skapade sin film Insidan ut anpassades animeringen så att det fanns möjlighet till flera versioner av en scen där rollfiguren pekar på och läser en skylt. I den arabiska versionen av filmen rör sig rollfiguren från höger till vänster, och inte från vänster till höger som i den svenska versionen av filmen.

Här följer några viktiga saker som företag måste tänka på när en produkt ska lokaliseras:


  • Namngivningskonventioner (till exempel saknar personer kanske efternamn eller så har de flera efternamn i en del kulturer)

  • Format på telefonnummer

  • Datum- och tidsformat, till exempel DD/MM/ÅÅÅÅ och ÅÅÅÅ-MM-DD

  • Valuta (symbol och belopp)

  • Läs- och skrivriktning (vänster till höger för de flesta språk, men höger till vänster för hebreiska och arabiska och lodrätt för en del asiatiska språk)

  • Måttsystem, det vill säga metriskt eller brittiskt

  • Interpunktion, till exempel citattecknen (“”) på engelska, nedsänkta citattecken („“) på tyska och vinkelparentes («») på franska

  • Symboler och piktogram, det vill säga bockmarkeringar, stopptecken och hur färger används för att markera olika typer av information

  • Elektrisk spänning, frekvenser och kontakter

  • Juridiska krav (som GDPR för användning av europeiska medborgares personuppgifter)


Apples virtuella assistent Siri är ett exempel på lyckad lokalisering. När användarna frågar Siri vad det är för väder ute eller ber om vägbeskrivningen till en viss adress, kan Siri svara i Celsius eller Fahrenheit, eller kilometer eller miles, beroende på var användaren befinner sig. Användarna kan till och med välja vilken accent Siris röst ska ha (på engelska kan man välja mellan amerikansk, australisk eller sydafrikansk accent).

 

När utvecklare skapar en webbplats bör de ha en genomarbetad strategi för hur den ska lokaliseras, genom att ha detta i åtanke redan i planerings- och designskedet. En lyckad lokalisering föregås för det mesta av en lyckad internationalisering.

För valutor som till exempel chilenska pesos och japanska yen används inte delenheter, eftersom de blir så små (1 dollar är ungefär lika med 700 chilenska pesos). Därför använder e-handelsplatser som japanska utvecklare tagit fram för en japansk målgrupp enbart en heltalsvariabel.

Om den webbplatsen skulle expandera till en svensk eller amerikansk målgrupp måste utvecklarna lägga till fler variabler som gör det möjligt att lagra både enheter och delenheter (till exempel kronor och ören) eller konvertera heltalsvariabeln till ett decimaltal. Detta kan bli både tidsödande och generera fel med komplexa kodbaser.

Slutsatser

Globalisering kan ses som ett paraplybegrepp där både internationalisering och lokalisering innefattas. Det handlar om hur olika delar av den globala ekonomin kopplas samman och hur företag expanderar sin verksamhet till resten av världen.

Internationalisering handlar om att utveckla produkter och tjänster, samt att strukturera den interna verksamheten i ett företag, på ett sätt som underlättar en expansion på internationella marknader.

Lokalisering är att anpassa en viss produkt eller tjänst till någon av de här marknaderna.

När du planerar att expandera på olika nationella, eller kanske till och med regionala, marknader måste du ha en strategi för internationalisering och lokalisering. Genom att planera de här stegen innan projektet startar blir det enklare att utveckla produkter som är inkluderande och tilltalar användare i alla regioner, i alla kulturer och på alla språk.

Att lyckas med lokalisering och internationalisering kan vara krångligt. På Lionbridge har vi lång erfarenhet av att skapa och anpassa innehåll för internationella målgrupper. Om du vill att ditt budskap ska nå ut över världen bör du kontakta oss. Vi hjälper gärna till.

 

Ladda ned vår Köpguide för lokaliseringstjänster (på engelska) och ta reda på hur du väljer rätt partner för översättnings- och tolkningstjänster.

Localization Buyer's Guide

  • #blog_posts
  • #translation_localization

Lionbridge
AUTHOR
Lionbridge